Andra advent och vi är en vecka närmare julafton. Pyntet är uppe, en del paket är inslagna, andra är på väg med posten, ett stycke jultröja inhandlad och skåpet fyllt med glögg, såklart. Detta blogginlägg ska handla om glögg och en gnutta amatörfilosofi! Men först till glöggen. Uppvärmd rödvinsglögg, vitvinsglögg med eller utan alkohol. Det är kryddorna och värmen man vill åt. Detta har gjorts långt tillbaka och inte bara uppe i mörka, kalla norden. Kryddor har både använts som hälsokur och smakupphöjare. Dessa drycker drack man året runt. Det var inte förrän man på 1800-talet började tillverka glögg och bland annat namngav det julglögg som det förknippades med just julen.

Kryddor som kan användas till glögg är kardemumma, kryddnejlika, ingefära, kanel och peppar. Vin efter tycke och smak. Själv är jag svag för en riktigt kryddstark glühwein, vilken är en tysk variant på glögg. Glühwine kan göras på många sätt, men så här gör jag; ett rött gott vin, en söt sherry, kanel- och vaniljstång, apelsinskivor, kryddnejlikor, stjärnanis, ingefära och socker. Koka upp alla kryddor i lite vatten och låt koka någon minut. Dra av från plattan, låt svalna en aning och häll sedan i vin och sherry. Låt dra i några timmar, sila av och värm, inte koka. Serveras med god choklad, eller annat gott. 

Glögg dricks ofta ur små glöggkoppar, vilket inte är något för mig. Jag dricker ur stora goa muggar så att det håller värmen. Dessutom serveras det ofta russin och mandlar till glöggen, vilket jag också gärna hoppar över men det är helt efter tycke och smak. Att värma glögg är också av vikt, i alla fall om den innehåller alkohol och om man nu vill att alkoholen ska vara kvar. Då gäller det att inte koka glöggen eftersom man då kokar bort det starka. Men man vill ju ha varm glögg, därför bör du inte lämna spisen! Till glögg kan man äta pepparkakor, lussekatter, knäck, choklad, skinkmackor eller vad helst man är sugen på som passar till glöggens kryddor.

Jag kan tänka mig att man dricker glögg och glühwine i både böcker och filmer. I amerikanska och engelska böcker och filmer dricker man framför allt äggtoddy, men nu pratar vi glögg. Häll upp en kryddstark glögg, tänd ett ljus och luta dig tillbaka. Så där, nu kan du unna dig lite filosofiska tankar kring det här med jul. Från att vara en from stund på året med tid för varandra, saliga sånger och hemstöpta ljus, till en tid fylld med stress, hysteriska julklappsinköp och ångest över att behöva träffa nära och kära med mobiltelefonen kvar i väskan. Jul = ingen skärmtid!

I Francesca Hornaks bok Sju dagar med familjen kan man ta del av en familj som ofrivilligt blir instängda i karantän under sju dagar mitt över jul. Under sju dagar kan många hemligheter flyta upp till ytan. Och tillsammans med en stor och eftersatt herrgård, tillfälligheter och god mat ruskas livet om för familjemedlemmarna, likt en dammig tomtedräkt som tas fram en gång om året för att överraska sin publik. Och är det inte just under julen som tankar om hur god man är och allt gott man gör dyker upp. Just det, Charels Dickens En julsaga med skuggor och julandar som uppmanar oss att lyckas med konsten att leva i då, nu och sedan. Hur har jag levt, hur lever jag nu och hur blir framtiden om jag fortsätter som jag gjort hittills. Kan jag göra det bättre…

En som verkligen kan konsten att göra gott är Karl-Bertil Jonsson i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson. Hur denna fjortonåring med Robin Hood som förebild, på eget initiativ från golvet på postens paketavdelning vänder girighet till givmildhet. Snacka om att ha förutsättningar att leva i då, nu och sedan! Andra hjältar är Doktor Proktor, Bulle och Lise i Kan Doktor Proktor rädda julen? av Jo Nesbö (här ska det vara ett norskt ö, men jag har inte lyckats få till det… jag har en laptop…), där en kung säljer julen till en girig varuhushandlare. Går det? Hur kan någon sälja julen och kan man äga julen? Vem har råd att köpa julen? Här luktar det fuffens. Med vampyrgiraffer i gökur drar Doktor Proktor, Bulle och Lise i väg för att ställa allt till rätta. Julen är för alla!   

En filosofisk jul. Ja mycket handlar ju om att göra gott och vara givmild. Men så fort julen är över, vad händer då? Packas denna generösa känsla ner tillsammans med julpyntet att ta fram nästa år eller hänger vi det på oss som ett smycke att bära hela året? En berättelse skulle ju kunna handla om detta, att lyckas hålla denna fromma julkänsla hela året. Hm just det, det har ju Dickens redan gjort. Okey, om vi tar oss an den stora familjeträffen. Varför bara till jul, varför inte hela året? Varje söndag, traditionellt. Skärmfritt… Ups, stora frågor. Lite för stora för en amatörfilosof. Nej, nu går jag och värmer mer glögg!          

Detta sorterar jag in under fliken Traditioner i min Inspirationskälla

Therese Hancock

Foto Elin Björklund