Svart/vitt

Svart och vitt = kontraster

Svartvitt = stil

Svart eller vitt = antingen eller

Ett helt underbart fenomen att ta sig an. Tänk att två ord, två färger kan betyda så mycket. Begränsningar eller en hel värld, dock utan gråzoner. För många finns det bara två sidor av ett mynt och det är deras väg genom livet. Medan det för andra skulle vara slutet om färgerna försvann. Berättelser bygger ofta på någon form av kontrast, konflikt, motpoler osv. Detta för att få ett driv i berättelsen. Men utan färger blir den ganska platt om man ser färgen som beskrivning, gestaltning, dialog… Därför kan det vara bra att använda sig av hela paletten i skrivandet. Men nu tänkte jag titta närmare på kontraster. Till min hjälp har jag använt mig av Skärgårdsdoktorn av Lars Bill Lundholm, Sanningen om Zarah Leander av Bosse Schön samt Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström.  

I Skärgårdsdoktorn finns flera kontraster och konflikter, dels den medicinska kontra patientens livsöde, dels arbete och familj, öbor och sommargäster, ensamhet och gemenskap, tradition och nytänk. Små kugghjul som får serien att rulla framåt, samtidigt som de stora ekorrhjulen envist snurrar vidare för huvudkaraktärerna.

I Sanningen om Zarah Leander får vi ta del av svartmålad osanning. Under trettio år levde denna kvinna ständigt övervakad, ständigt förtalad och ständigt utstött. En häxjakt som senare skulle visa sig sakna grund, då Säpo gläntade på dörren och blottlade sanningen. Här står svart och vitt för fakta, medan lögner och rykten hamnar i gråzonen. Tror inte ens färger kan få denna episod att kännas mer levande…

Mina drömmars stad, en underbar serie om ren överlevnad och drömmar. I denna serie får svärtan stå för mörker som ond, bråd, död. Medan vitt är ljuset. För trots svält, hårt arbete, trångbodd- och otrygghet förmedlar karaktärerna hopp, kärlek och drömmar. Då Emelie sluter ögonen för sista gången har vi lämnat hungersnöd och slit bakom oss. Staden har genomgått en förvandling och så även människorna som bor i den. Det finns fortfarande ljus och mörker, men skenet har blivit starkare, livet lättare och fler drömmar slår in.     

Jag tror oavsett berättelse är det av vikt att få balans mellan svart och vitt, för att hitta drivet i storyn. Inte för dystert och hemskt, men samtidigt inte för glättigt. Naturligtvis beror det på vilken gener berättelsen utgår ifrån. Det handlar inte om att balansen ska vara 50/50, utan helt enkelt bringa jämvikt för en skön läsupplevelse. Låt sedan färgerna flöda för att ge liv, men glöm inte gråzonerna eftersom dessa kan ge ett välbehövligt lugn då och då. Som sagt använd hela paletten för ett välkomponerat verk 😊  

Detta sorterar jag in under fliken Fenomen i min Inspirationskälla

Therese Hancock

Foto Christophe Dutour Unsplash