Tredje Advent 2019

Tredje advent, halvlek. Snart jul. Ute sänker sig mörkret allt mer över landskapen. Ljusen tindrar, glöggen ryker välbehagligt ur muggar och grytor. ”Då kommer någon där, jag vet nog vem det är. Sankta Lucia, Sankta Lucia.” Ja, Lucia klädd i vitt, med ljus i håret, fikabricka i näven och ofta ett helt koppel med vit- och rödklädda kompisar efter sig. Det sjungs, är vackert och stämningsfullt. Men vart kommer denna tradition ifrån?

Sankta Lucia är ett skyddshelgon för hamnstaden Syrakusa på Sicilien och har inte mycket att göra med vår vitklädda dam. Denna Sankta Lucia valde som ung att trolova sig till Gud. Dock utan att berätta detta för någon, vilket blev lite tokigt eftersom mamman ordnade med giftermål för Lucia. Lucia bad då Gud om hjälp, varpå mamman insjuknade och förlovningen blev uppskjuten. Lucias tro hjälpte, mamman blev åter frisk och avblåste giftermålet. Men se då blev den tilltänkta friaren kränkt och angav Lucia som blev dömd att vara glädjeflicka på bordell. Då transporten till bordellen skulle avgå frös den fast. Lucia skållades och höggs i halsen, men dog gjorde hon först efter att hon fått sista smörjelsen. Inte konstigt att hon helgonförklarades. Sankta Lucia dog 304 e.Kr. och firas som helgon den 13 december varje år, genom att barn offrar käk till henne. Som tack kommer själva Sankta Lucia flygande på en bevingad åsna ??? och delar ut presenter. 

Här börjar vi hitta en nätt liten koppling, eftersom vi i Sverige har firat vintersolståndet den 13 december, innan vi bytte kalender och datumet försköts till den 22 december. Nå, vintersolståndet har som bekant årets längsta natt och enligt gammal folktro var detta en magisk natt, då djur pratade och övernaturliga fenomen härjade. Men det var också en kraftmätning mellan ljus och mörker och fest för att det vände mot midsommar igen. Till Lucia-dagen skulle allt vara klart inför jul, så man kan ju tänka sig att folk slog klackarna i taket efter allt slit. Ungdomar gick tiggarrundor mellan gårdarna, sjöng sånger och hoppades på gotta. När det så småningom kom att bli en vitklädd gestalt med ljus i håret och en sjungande kör i led, verkar vara lite oklart. Men det troligaste är att seden kommit från Tyskland och firandet av Christkindlein. Här i Sverige är den första dokumenterade lucian nedskriven under 1800-talet. Då en dräng kläddes i vitt, fick en ljuskrans i håret och äran att bära in glöggbålen till festen. Att killar var lucior under denna tid var inte så konstigt, eftersom spridningen av denna tradition skedde via studenter som till största del bestod av just killar. Men se kopplingen till Sankta Lucia hittade även hit till våra breddgrader. Det röda bandet som våra lucior i dag bär, är en symbol för hennes martyrdöd.        

Men lucior behöver ju inte alltid ha ljus i håret för att kvala in. Ibland räcker det med en dress i vitt. Hönan Audrey Hepburn i Viveca Lärns bok En fröjdefull jul blir utsedd till årets Lucia av MacFie, då hon skänker honom ett kanelbrunt ägg i mörkaste december. I många andra böcker där det förekommer lucior handlar det ofta om försvinnanden eller mord. Men vad händer om lucian försvinner som i ett förtrollat mysterium en tidig, mörk och stämningsfull luciamorgon. Hela luciatåget står redo, med tärnor, tomtar och en och annan pepparkaksgubbe. Glöggen är upphälld och lussebullar uppradade på fat med julrosor på. En stjärngosse tar ton och blickarna vänds mot fronten och lucias heliga plats. Men där är tomt. Det står ingen långhårig flicka klädd i vitt med ljus i håret. Allt som representerar den moderna lucian, är det röda bandet som nu ligger i snön. Vart är hon? Tåget ska ju gå nu. Sånger är inövade och lucian vald. Men vart tog hon vägen, visst stod hon där alldeles nyss?

  Tärnor, stjärngossar, tomtar och pepparkaksgubbar tittar på varandra. Ängsligt lämnar de sina bestämda platser, för att ta sig en närmare titt på det röda bandet som lagt sig i en skrynklig ring. Jo, lucians fotavtryck syns tydligt mitt i ringen. Men hon har inte gått därifrån, utan helt enkelt ramlat igenom sitt symboliserade sidenband. En gosse tar sin mobiltelefon för att kalla på hjälp, en tärna stöttar tomten som håller sig för hjärtat och pepparkaksgubben häller upp glögg. Från stämningsfullt, till förvirring. Tankar går till kidnappning och kalla fötter. Kanske har lucian rampfeber. Vågar hon inte genomföra sitt uppdrag. En av tärnorna som gärna velat ha lucians ledande plats i ledet ler hånfullt. Ingen av dem har en tanke på vad den gamla folktron säger om trolldom och knytt denna natt. Inte kan de veta att cirkeln av rött förvandlat sig till en portal som denna jungfru i vitt ramlat igenom. Vart leder portalen? Ja, jag har ingen aning om vad folktron sagt om röda sidenband. Vet du?     

Detta sorterar jag in under fliken Traditioner i min Inspirationskälla

Therese Hancock

Foto Elin Björklund