Ungdom

Ungdom, gränslandet mellan barn och vuxen. En tid av förväntan, förvirring och pirr. Allt kan hända och allt händer, om inte annat inom dig. Hormoner drar runt i kroppen som i en bergochdalbana, kroppsdelar växter i otakt, finnar frodas, toner i falsett, gråt och skratt om vartannat. Och du är helt normal. För alla som är där eller varit där, känns det igen? Men det är också lite av en transportsträcka som om tiden mellan barndom och vuxenlivet inte riktigt räknas. Antingen är man för gammal eller för ung. Vuxit ifrån eller i väntan på. En period som under tio år pendlar mellan viljan av att kasta in handduken och springa tillbaka till de trygga lekarna och suget efter nya äventyr. Men när allt kommer omkring en ganska viktig period, då vi formas och utrustas med både bra och mindre bra egenskaper för det som kommer sedan.

Men låt oss stanna kvar i ungdomens guldår. Åren då allt är möjligt, man är odödlig och omättlig. Vi slår oss fria, skapar oss egna värderingar och nätverk samt försöker vara högpresterande. Allt detta med en hjärna som inte är färdigutvecklad förrän vi är 25 år. Inte konstigt att även stressnivåerna slår i taket. Men det är också en tid som doftar av möjligheter. Det finns tusen val av studier och yrken, fritidsintressen och vänner. Och antagligen en hel del kärlek, både bekräftad och i tysthet. En tid för den inre personens resa, då det är dags att paketera undan en del av barnaåren och öppna upp för en ny fas i livet. En fas som ofta levs med en skräckblandad förtjusning.        

Inom litteraturen och filmens värld kan vi ta del av många bra berättelser som skildrar ungdomens många kronblad. Allt ifrån att passa in till att hitta sig själv och framför allt kärleken. Några svenska klassiker inom ämnet är Dårfinkar och dönickar, Eva & Adam – fyra födelsedagar och ett fiasko samt Livet enligt Rosa. Men det är ju också en tid fylld av drömmar om att vara någon annan eller vara någon annanstans. Och varför inte vara utrustad med en superkraft som ungdomarnas förmågor i Miss Peregrines hem för besynnerliga barn eller att behärska trolldom som i Harry Potter. Varför inte kunna flyga samtidigt som du är osynlig och dessutom höra vad andra tänker…. Allt går att läsa i Amargitrilogin av Pascale Vallin Johansson.     

För mig lockar absolut chansen att få blanda in fiktion i berättelsen. Inga begränsningar, oändliga möjligheter och hur mycket tok man vill. Det är en galen tid i våra liv och varför inte passa på att göra den galnare. Val av superkrafter. Hur många får man ha? Definitivt att vara osynlig, men kanske inte som Millard Nullings, en karaktär i Miss Peregrines hem för besynnerliga barn, som är osynlig hela tiden, om han är naken… Och karaktärerna i Amargitrilogin förlorar förmågan att ta i saker då de är osynliga. Okey, superkraft att kunna bli osynlig, utan att behöva näcka, inneha samma förmågor som synlig och varför inte även kunna flyga och höra vad andra tänker. Börjar likna den önskan man ibland har av att kunna vara en fluga i taket… Och det har det ju redan gjorts en film om, dock en skräckis. Och det var ju inte det som var tanken, men att kunna förvandla sig till fluga känns faktiskt lite av skräckfiktion. Jag menar alla vet ju vad flugor dras till…   

Detta sorterar jag in under fliken Livet i min Inspirationskälla

Therese Hancock

Foto Sasha Freemind Unsplash